Efter att ha läst lite om Magna Sunnerdahl, kvinnan vars donation gjorde verksamheten för hemlösa barn på Säbyholms gård möjlig, kände jag mig helt enkelt tvungen att gräva vidare lite. Vem var hon? Hur levde hon? Hur togs det emot att en kvinna donerade dessa summor i början på 1900-talet? Kanske är det för att det, i skrivande stund, är internationella kvinnodagen som dessa frågor upptar lite extra utrymme i mina tankar.
Magna var en ogift kvinna som vid 45 års ålder ärvde en rejäl förmögenhet från sin far, grosshandlaren Emil Sunnerdahl. Året var 1908 och bara månader efter faderns död donerade Magna hela 4 miljoner kr som skulle gå till att inrätta hemskolor på landet. Jag försökte googla lite på hur mycket det skulle motsvara år 2017. De svar jag fick fram (hur pass pålitliga de är vet jag ej) gav ett genomsnitt på ca 200 miljoner. Oavsett så var det en otroligt hög summa.
När jag läser berättelsen om detta på Stiftelsen Sunnerdahls handikappsfond framgår det ganska tydligt att de som skulle förvalta donationen, liksom den press som skrev om den, gjorde allt för att utelämna Magnas namn. Istället ville man få det att låta som om fadern själv låg bakom donationen. Visst att förmögenheten kom från honom men jag undrar över vad som stuckit så i ögonen på folk att de kämpade så för att utelämna hennes namn? Var det för att hon inte arbetat ihop sin förmögenhet själv? Eller för att hon var kvinna? Eller ännu ”värre” en ogift kvinna? Att inneha så stora summor pengar som Magna gjorde innebar en hel del makt. Med makten kom avundsjukan och missunsamheten. Genom sina donationer gjorde hon dock inträde i de högsta kretsarna. Hovet var kända för att engagera sig i välgörenhet, barn och utbildning
Magna gjorde flera donationer efter denna och fortsatte leva ensam. Hon gillade att resa och då hon befann sig på hemmaplan bodde hon ihop med en kvinnlig släkting och engagerade sig i sina donationer. Personligen tycker jag att Magna låter som riktigt cool kvinna som var långt före sin tid. Det kan inte ha varit helt lätt att vara kvinna i en så mansdominerad värld, där man uppenbarligen försökte förminska hennes roll. Efter att ha läst om Magna får hon en plats på min lista över starka kvinnor jag beundrar 🙂 Jag lockas av hennes livsstil som stark singelkvinna på resande fot i början av 1900-talet och vill veta mer. Jag kommer att skriva mer om hennes projekt och donationer längre fram. Även om man försökte utesluta hennes namn i press och sammankomster fick hon iallafall medaljen *Illis quorum, några andra utmärkelser är inte kända.
*Denna medalj instiftades av regeringen 1785 och skriften betyder ”Åt dem vars gärningar gör dem förtjänta av det”. Det är den äldsta medaljen de har och den delas ut till folk för att belöna kulturella, vetenskapliga och andra allmännyttiga ändamål.