Magna Sunnerdahl

Efter att ha läst lite om Magna Sunnerdahl, kvinnan vars donation gjorde verksamheten för hemlösa barn på Säbyholms gård möjlig, kände jag mig helt enkelt tvungen att gräva vidare lite. Vem var hon? Hur levde hon? Hur togs det emot att en kvinna donerade dessa summor i början på 1900-talet? Kanske är det för att det, i skrivande stund, är internationella kvinnodagen som dessa frågor upptar lite extra utrymme i mina tankar.

Ärvde förmögenhet från sin farMagna var en ogift kvinna som vid 45 års ålder ärvde en rejäl förmögenhet från sin far, grosshandlaren Emil Sunnerdahl. Året var 1908 och bara månader efter faderns död donerade Magna hela 4 miljoner kr som skulle gå till att inrätta hemskolor på landet. Jag försökte googla lite på hur mycket det skulle motsvara år 2017. De svar jag fick fram (hur pass pålitliga de är vet jag ej) gav ett genomsnitt på ca 200 miljoner. Oavsett så var det en otroligt hög summa.

 

När jag läser berättelsen om detta på Stiftelsen Sunnerdahls handikappsfond framgår det ganska tydligt att de som skulle förvalta donationen, liksom den press som skrev om den, gjorde allt för att utelämna Magnas namn. Istället ville man få det att låta som om fadern själv låg bakom donationen. Visst att förmögenheten kom från honom men jag undrar över vad som stuckit så i ögonen på folk att de kämpade så för att utelämna hennes namn? Var det för att hon inte arbetat ihop sin förmögenhet själv? Eller för att hon var kvinna? Eller ännu ”värre” en ogift kvinna? Att inneha så stora summor pengar som Magna gjorde innebar en hel del makt. Med makten kom avundsjukan och missunsamheten. Genom sina donationer gjorde hon dock inträde i de högsta kretsarna. Hovet var kända för att engagera sig i välgörenhet, barn och utbildning

Magna var en stark kvinna i mina ögonMagna gjorde flera donationer efter denna och fortsatte leva ensam. Hon gillade att resa och då hon befann sig på hemmaplan bodde hon ihop med en kvinnlig släkting och engagerade sig i sina donationer. Personligen tycker jag att Magna låter som riktigt cool kvinna som var långt före sin tid. Det kan inte ha varit helt lätt att vara kvinna i en så mansdominerad värld, där man uppenbarligen försökte förminska hennes roll. Efter att ha läst om Magna får hon en plats på min lista över starka kvinnor jag beundrar 🙂 Jag lockas av hennes livsstil som stark singelkvinna på resande fot i början av 1900-talet och vill veta mer. Jag kommer att skriva mer om hennes projekt och donationer längre fram. Även om man försökte utesluta hennes namn i press och sammankomster fick hon iallafall medaljen *Illis quorum, några andra utmärkelser är inte kända.

 

*Denna medalj instiftades av regeringen 1785 och skriften betyder ”Åt dem vars gärningar gör dem förtjänta av det”. Det är den äldsta medaljen de har och den delas ut till folk för att belöna kulturella, vetenskapliga och andra allmännyttiga ändamål.

 

Säbyholms period som internatskola

Här kommer lite mer fakta kring Säbyholms gård. Det blir bara ett litet inlägg, men lite i taget kommer hela historien om Säbyholms går fram.

Säbyholms Gård var en gång i tiden skola, men det var några år sedan det upphörde. Under en ganska lång bedrevs det skolverksamhet. Det började en gång år 1909, då gården blev uppköpt av en stiftelse. Det blev internatskola för fattiga barn, i stiftelsen Sunnerdahls hemskolor på landets regi. Bara två år senare, år 1911 startade skolan och det gällde då både pojkar och flickor.

Pojkarna fick lära sig praktiska sysslor som skulle hjälpa dem i framtiden, så som jordbruk, trädgård, metallarbete och snickeri. Flickorna fick utbildning inom hushållsarbete, sömnad och barnavård. Tanken var att dessa utbildningar skulle ge ungdomarna en framtid. Pojkarna kunde få arbete i de industrier som fanns tillgängliga. Flickorna skulle klara av hushållet, eller i sällsynta fall också få arbete inom dessa områden.

Själva skolhuset och den dåvarande rektorsbostaden, som numer kallas Tallgården, byggdes först 1912. Det var arkitekten Ivar Tengblom som planerade dessa byggnader och de byggdes därefter enligt dessa ritningar.

Jordbruksverksamheten, som var ett stort område på gården, lades ner 1972. Samtidigt som denna utbildning avslutades avvecklades också stiftelsen helt. Den hade då avvecklats successivt sedan 1965 och jordbruksverksamheten var det sista som fanns kvar.

Magna Sunnerdahl, grundaren av stiftelsen Sunnerdahls hemskolor på landet, gjorde mycket gott i sitt liv. Bland annat skapade hon en fond för handikappade, en förening som arbetade med skolkolonier för fattiga barn, donerade en stor summa pengar till Svenska Akademien och hjälpte till ekonomiskt med att flytta Seglora Kyrka till Skansen.

Tack vare Magna och hennes rikedom från sin far, har många barn fått utbildning, jobb och ett drägligt liv. Några av dem har också Säbyholms Gård att tacka, och kan säkert berätta några historier om deras tid där.

Det var lite kort om Magna och Säbyholms tid som internatskola. Håller er uppdaterade, det kommer snart mer kul fakta om hur Säbyholms Gård har utvecklats genom åren!

Gästblogg!

Eftersom Molly har tagit lite paus från bloggandet kommer här istället en liten gästblogg om en annan anrik gård vi har här I Sverige – nämligen Flyinge kungsgård.

Historian går tillbaks så långt som till 1100-talet, och gör Flyinge till ett av världens äldsta stuterier. På den tiden var det en befäst biskopsgård, som löd under de danska ärkebiskoparna. Stuteriet användes framförallt till att bistå det danska kavalleriet med hästar. Efter freden I Roskilde år 1658 blev Flyinge istället statligt stuteri år 1661 – vilket skedde på initiativ av Karl X Gustav. Man fortsatte driva stuteriet, och la under 1800-talet grunden för det svenska varmblodet – som är en populär rid- och körhäst i nutid. Målet då var framförallt att ta fram en allsidig arméhäst, som kunde användas i krig.

Under början av 1800-talet hade Flyinge lite av en glansperiod, under Clars Adam Ehrengranats ledning. Hästaveln på gården omdanades, och anläggningen byggdes ut med bland annat ett nytt ridhus och en chefsbostad på gården. Man startade även en ridskola, som är aktiv än idag. Många elever strömmade till, och ända sedan dess har Flyinge varit internationellt känt. Ehrengranats ridakademi finns kvar än idag, och drivs med stöd av olika företag.
Utöver stuteriet är gården också känd för sina vilda storkar som häckar på stalltaken. De försvann under mitten av 1800-talet, när man började dika ut markerna runt om Flyinge. Men i början av 1990-talet hittade en vild stork tillbaks till gården, och idag finns de ännu en gång omkring 50 storkar på gården – som hjälper till att skapa gårdens anrika atmosfär.

2011 beslutade man sig för att lägga ner den egna aveln på Flyinge, av ekonomiska skäl. Istället har man valt att använda gården till annat. I modern tid har gården anpassats mer och mer efter hur dagens hästhållning ser ut, och man har även utökat mängden utbildning som finns tillgänglig på gården. Dels finns det gymnasieutbildning, hippologutbildning, beridarprogram, hovslagarutbildning och andra hästrelaterade yrkesutbildningar. I dagsläget står utbildningarna för större delen av Flyinges inkomster – och gör att gårdens hästhistoria finns bevarad.
På gården idag hittar man flera olika stallar och ridhus, uteridbanor, ett vagnsmuseum och mycket annat. Man hittar även Sveriges första ”Active Stable”-koncept, som är en modern tolkning på lösdrift – där hästarna får gå ute dygnet runt. Flyinge håller öppet varje dag, året om, och mellan 9 och 16 varje dag är besökare välkomna. Man får gå runt fritt och titta på området, och det går också att få en guidad tur – och få höra alla berättelser som gården sitter inne på. Inte bara är det en gammal gård med mycket historia – det är också mycket vacker, med fin natur och gamla stenbyggnader.flyinge

Jag har själv varit på Flyinge kungsgård flera gånger, och varje gång blir jag lika ställd över hur vackert och väl omhändertaget det är. De anordnas nästan 100 evenemang på gården varje år – allt från stora hopp- och dressyrtävlingar till uppvisningar och shower. Oavsett om det är strålade sol eller om regnet öser ner kan man alltid se charmen med den gamla gården, som kombinerar sin gamla och anrika historia med mer moderna faciliteter. Resultatet är både vackert och imponerande. Hästälskare eller inte – gillar du gamla och fina gårdar är Flyinge helt klart värt ett besök!

Lisa

flyinge

Säbyholm – en gård till salu

 

Säbyholms gård

Hej alla ni som älskar gamla gårdar och Säbyholms gård i synnerhet. Denna gård ligger mig lite extra varmt om hjärtat då jag en gång i tiden hade planer på att studera vid Säbyholms naturbruksgymnasium precis som många elever före mig hade gjort. Av olika anledningar blev det inte så och i dag är skolan nedlagd och den anrika gården ligger ute till försäljning.

Här på bloggen tänkte jag berätta lite mer om gården, skolan och tipsa om andra fina gårdar runt om i landet! Hoppas ni tycker det låter intressant och vill läsa min blogg.

Jag ska göra mitt bästa för att gräva fram spännande historier och bra information om gården och skolverksamheten som länge bedrevs där. Kanske är du en före detta elev eller lärare som tycker det är kul att läsa om den före detta skolan. Eller så är du bara allmänt historieintresserad. Kanske har du som läsare rent av intressant fakta och roliga berättelser att bidra med.

Själv har jag som sagt inte gått på skolan men hade planer på att studera där. Så blev det inte, jag hittade en annan utbildning som lockade mer. Dessutom kändes inte tanken på att bo så avlägset på internat så tilltalande. Utbildningarna verkade dock jättebra och jag minns än i dag hur fantastisk platsen och stämningen var på gården från mitt studiebesök.

Säbyholms gård ligger en bit utanför Stockholm i Upplands-Bro som hör till Uppland. Det är fascinerande hur det kan ligga en så stor gård med så mycket natur så nära vår huvudstad, och bra är väl det! Om man åker kommunalt tar det ungefär en timme att komma ut till gården från Stockholms Central enligt googles reseplanerare. Åker man bil tar det ungefär lika lång tid.

I nästa inlägg tänkte jag berätta mer om vad gården kostar, vad som ingår och en del annat en eventuell köpare kan tänkas vilja veta om objektet som alltså ligger ute till försäljning.